I stort sett frisk

Äntligen! En dryg vecka med ögoninflammation och igår vände det rejält. Svullnaden är helt borta idag och det är inte rött och kliar inte heller. Yes!

Idag hade jag därför massor med saker att hasta igenom medan Agnes sov förmiddag. Synd bara att hon bara sov i 20 minuter, varav 10 var i bilen på väg hem från affären. Jaja, jag kanske hinner något under eftermiddagen istället.

Cornelia ska bland annat få ett skogsrum istället för nuvarande Pippi-tema. Bara att sy och måla med andra ord =)

Aj i huvudet

Cornelia hade besök av kompisarna I & I igår. Deras pappor tände en eld nere vid stranden och så var det korvgrillning, pinnkastning och sparkåkning på isen. Cornelia råkade ramla baklänges från en sten (!) och slog i bakhuvet rejält. A har sovit med henne i natt, för säkerhets skull. Hoppas bulan är något mindre idag!

Idag kommer F&F (barnens farmor och farfar) och ska vara barnvakt medan vi kapar och klyver ved. Vi och vi. Det återstår att se hur mycket jag kan vara med. Igår var jag bara ute en liten stund och dagen innan gjorde det ont i ögonen att vara ute. Solglasögon hjälpte, men det är inte lätt att ha solglasögon ovanpå de vanliga glasögonen.

Nu vaknar Cornelia och A hör jag =)

Värre än så här har det verkligen varit

På beställning av min kära vän L: en bild på mig när jag är ful som stryk. Tyvärr ger inte bilden fulheten rättvisa, det gick inte riktigt att fånga "the ugly" =)

Fulare än så här har jag dock varit. Ögonen var mycket rödare och ännu smalare. På bilden syns inte hur svullna ögonen är, det är svullet runt om precis hela ögat. Faktiskt ser det bättre ut än vanligt under ögat eftersom ringarna försvunnit. Det är helt omöjligt att öppna ögonen mer än på bilden, jag försöker verkligen.

ful


Agnes stadigt stående

Nu börjar Agnes verkligen gilla att stå. Hon kan bli vansinnig om man sätter henne ner när hon vill STÅ. Idag stod hon alldeles själv ett par sekunder innan hon dunsade ner på rumpan.

Senaste roliga prylen är Cornelias barnstol som visst var kul att stå och hålla sig i. Agnes reser sig inte upp själv ännu, men hon får god hjälp av storasyster. Hon blir stjälpt också för all del, när storasyster vill kramas eller visa hur man gör när man ramlar.

Systrarna börjar uppskatta varandra mer och mer, det är tydligt.

Gårdagens BVC-besök resulterade i en tidigarelagd mässlingsspruta och äntligen något för hennes rinnande öga. BVC-sköterskan förklarade inget alls för pappa A när hon skrev ut receptet, utan sa bara att det var dags att testa salva. När han kom hem visade det sig att det är exakt samma medicin som jag har så tydligen tänkte sköterskan att det var bakterier även i hennes öga. Man kan ju hoppas det hjälper.

Åt rätt håll

Jodå, jag är på bättringsvägen. Jag hoppas jag slipper träffa någon jag känner på ett tag bara, för jag ser fortfarande för jävlig ut. Ögonen är röda och svullna och man skulle kunna tro att mamma var kines.

Jag uppdaterade precis min Facebook-status med dagens skönhetstips: Svullna ögon gör att de svarta ringarna under ögonen försvinner. Ta alltså bort alla mina trötthetstecken, men lägg till allt det extrordinärt fula som kommer med en rejäl ögoninflammation. Jag tror ingen är avundsjuk.

Suck, en vecka har gått imorgon. Jag hoppas jag vågar träffa folk nästa vecka. Och jag hoppas jag kan klara en heldag utan att behöva vila ögonen snart. Resten av förkylningen är i alla fall i stort sett borta. Alltid nåt!

Frankensteins monster gjorde stan

Farbror doktorn på vårdcentralen gav mig recept på ögonsalva inom 30 sekunder från att jag klev in i undersökningsrummet. Jag citerar: "Oj då, det var en rejäl inflammation. Oj då, här var det rött." Själv suckade jag och tänkte: "Oj då, hur illa är det när doktorna säger oj då två gånger?"

Damen på apoteket skrattade lite när hon tipsade mig om att jag kanske kunde ha på salva direkt när jag kommer hem och även på kvällen, även om ordinationen är morgon och kväll "eftersom det ser ganska irriterat ut det där". Jaha ja, de måste ha trott att det var Frankensteins monster som var ute i Arboga och lufsade runt.

Frankensteins monster luktar för övrigt vitlök så det osar i bygden. Mannens vitlöksmacka är en skräck, men han säger att den hjälper. Jag hoppas han har rätt, annars ligger han pyrt till.

Spegelblank is på sjön

Medan Agnes sov förmiddag i vagnen passade A och Cornelia på att testa julklappsskridskorna. De är inte kloka de där två. Isen var bara ca 6 - 7 cm tjock. Tur jag inte visste något om det, då hade jag varit panikslagen av oro.

Nu ska isen hålla för en människa redan vid 3 cm, men man brukar säga 5 cm för att vara på den säkra sidan. Eller 30 cm om man heter Karin. Det är lika bra att isen håller för en hög med lastbilar, ifall jag skulle drabbas av hastig viktuppgång. Eller nåt.

Cornelia uppskattade hur som helst sparken mer än skridskorna den här gången och jag förstår henne. Skridskor är inte helt enkelt första gångerna.

första skridskoturen 2012

Precis inne vid land är det lite skrovlig is, men kolla in isen ute på viken: Spegelblankt!

cornelia på sparken


Varma koppen och macka

Jag har ögonfluss, det gör skitont i ögonen och jag är väldigt arg på den som gav mig smittan! Bara så du vet, om du läser detta! Skämt åsido, det är fasen riktigt jobbigt.

Ögonfluss, eller ögoninflammation som det egentligen heter, kan tydligen ge ajaj ont i ögonen dygnet runt, konstant rinnande ögon, VÄLDIGT röda ögon och dessutom långsmala ögon à la asiatisk stil. Tycker du det låter vackert? Inte? Ge fan i att träffa mig just nu!

Lägg till de jobbiga ögonen en feber som, innan den började stiga på eftermiddagen, låg på 38.0 grader, snuva, halsont och lite öronont. Plussa på ont i kroppen och frossa nattetid så har du hela konceptet.

Som sagt: träffa mig inte nu!

Tand nummer tre

Nu går det fort, plötsligt är det två tänder framme i nederkäken. Och så kindtanden så klart. Tre totalt.

Idag hade jag världens mysigaste tur till mataffären med tjejerna. De är förkylda fortfarande, så idag var sista hela hemma-och-vila-upp-oss-dagen. En tur till affären kändes ok ändå. På Coop hittade Cornelia en favorit: Bilvagnen som hon kan sitta i och köra medan jag handlar. Idag föreslog hon att Agnes skulle sitta i. Sen handlade jag och Cornelia medan Agnes satt med en stort leende och "körde". Alla kom hem på bra humör =)

Cornelia = Mr Collins?

Har du sett eller läst Stolthet och fördom så vet du vem Mr Collins är. En person som inte vet vad ett nej betyder. När jag sätter ett likhetstecken mellan Cornelia tänker jag på scenen där Mr Collins friar till Elisabeth och hon säger nej ett antal gånger. Hon börjar med ett artigt och vänligt nej, fortsätter med ett artigt nej och till sist stampar hon med foten i golvet och stormar ut.

Jag vill stampa med foten och storma ut ibland när Cornelia vägrar ta ett nej för ett nej:

- "Vill du ha vatten, mamma?"
- "Nej tack, jag har mitt te."
- "Jo mamma, du vill väl ha vatten i den här fina muggen?"
- "Nej tack gumman, det räcker bra med mitt te." Varför ge sig...
- "Men mamma, vatten är jättegott och du får inget lördagsgodis om du inte dricker upp!" Oj, hotelser. Hoppsan. Bäst att vara principfast. Av någon anledning.
- "Nej, jag vill inte ha vatten Cornelia!"

Varpå Cornelia fortsätter framhärda. Herregud, jag säger bara nej till ett glas vatten. Vad är problemet? Jag ser plötsligt Mr Collins framför mig och känner att jag vill stampa med foten och storma ut. Fast konsekvenserna om jag ger mig i just det här fallet är inte så katastrofala. Inte i det här fallet.

Min stora tjej behöver öva på vad nej betyder och att man måste respektera det ibland. Jag kan och vill inte alltid göra som Cornelia säger, även om det verkligen är den enklaste vägen. Vart ska jag börja? Har man skämt bort sin unge får man stå för konsekvenserna... Suck.

Ett nytt år

Vi hade ett mycket mysigt nyår i Stockholm i år. K och H väntar sitt första barn och vi kom dit och skrämde livet ur dem med två dagars fullt ös =)

Vi blev fantastiskt bortskämda, både med trevligt sällskap och god mat. Nyårsmiddagen blev en succé med trerätterns: kungskrabba (wow!), oxfilé med portvinsås och två olika chokladmousser. Till det drack vi Bollinger och finfint amarone. Och sen nyårsskål med hela Stockholms fyrverkerier på himlen!

Jag gillar Hammarby sjöstad, det är som en liten stad i staden. Dessutom känns det hemtrevligt, folk är trevliga och allt finns inom räckhåll. Jag saknar lite just att ha allt nära. Vi var på Coop två gånger, för att köpa lite mer grädde ena gången och för att vi glömt köpa lax andra gången. Så gör vi inte här hemma. Har man glömt laxen hittar man på något annat =)

RSS 2.0