Nu är min mjölk definitivt på upphällningen. Hur vet man det? Ja, en tjej som äter oftare och oftare och som gärna är vaken en gång i kvarten från ca kl 4 på natten är ett tydligt tecken.

Bebisar vill äta oftare i perioder när de behöver öka på matmängden, men då handlar det om ett par dagar. Nu är vi inne på dryga veckan med rysligt dålig sömn och mitt humör lider p.g.a. sömnbristen. Framför allt lider Agnes när hon är hungrig så ofta och hon tar gärna sovmorgon efter morgontimmarnas småsnuttande. Skönt visserligen, men jag hatar att vakna och upptäcka att det är förmiddag.

Nu ammar jag för TREDJE GÅNGEN på 4 timmar och Agnes har ätit på båda brösten samtliga måltider. Det här målet kommer att avslutas med banangröt!

Storasyster har stylat lillasyster. Mössan var pricken över i. Eller pricken över A. Söt blev hon i alla fall!

Gröt är poppis för tillfället och morotspuré är smaskigt. Och kladdigt. Och Agnes blir redan förbannad när mamma eller pappa är för långsamma med skeden.

Trött i ryggen, ont från och till. Ingen katastrof för det mesta, men ibland kände jag mig som en gammal tant när jag skulle upp ur soffan och det inte gick att räta på ryggen på en gång.

En kompis som är naprapat skrev in mig både mig och A i sin kalender och jag tänkte att det nog skulle knaka lite. Jo visst. Lite var fel ord.

Det visade sig att bäckenet inte satt rakt. Men andra ord hade hela ryggraden inrättat sig efter detta. Knaket när bäckenet hamnade rätt var intressant. Är man rädd för knakande leder skulle man möjligen säga att det var otäckt. M som gjorde jobbet var nöjd med att det gick så lätt. Tydligen var det bra att jag kom innan allt stelnat till ordentligt efter graviditeten.

Sen knakade det i precis hela ryggen upp till nacken. Jag har ingen aning om hur många kotor som satt på sniskan, för det knakade för många gånger för att jag skulle hålla ordning. Återbesök om ett par veckor för att se om allt fortfarande sitter som det ska eller om något hoppat fel igen.

Direkt efter kändes det inte så mycket, bara lite lealöst. Som om musklerna inte riktigt kunde stabilisera upp ryggen. Nu känns det som att jag inte ska lyfta tunga saker, och absolut inte snett. Jag ska nog ut och röra på mig och få musklerna att fatta hur de ska stärka upp sig.

Tydligen är just trötthetskänsla i korsryggen ett av de första tecknen på att något är galet. Lätt att åtgärda nu, inte så kul i medelåldern när förslitningar är ett faktum.

Cornelia har varit blöjfri på nätterna någon vecka nu. Hon har velat testa ett tag, men gjorde inte slag i saken förrän vi var och hälsade på hos familjen S. Kompisen E sover utan blöja, alltså gjorde Cornelia likadant. Det har varit lite från och till sedan dess, men de allra flesta nätter är det utan blöja som gäller. Inga olyckor än så länge (peppar, peppar).

Det är bara nummer två som fortfarande ska göras i blöja av någon för mig helt okänd anledning. Igår var hon dock väldigt stolt och kom springande för att förkunna:
- "Jag bajsade i toatetten, mamma!"

Eftersom jag pratade i telefon med ordföranden i hamnen i Örebro så upprepande hon detta ännu en gång fast lite högre. Ordföranden missade definitivt inte vad som hänt.

Om du vill ha en mer detaljerad info (känslig? läs inte vidare): Hon berättade dock inte att pappa hade hittat henne knipande i köket med halva tvåan hängande utanför. Det fanns inte så mycket annat att göra än att slänga in tösen på toaletten. Ibland hänger man inte riktigt med. Med betoning på "hänger".

Agnes har testat att äta annat än mjölk och det var succé!

Igår fick hon testa lite morotspuré och det var givetvis konstigt, men hon rullade runt det i munnen, godkände det och ville ha mer. Idag fick hon inte nog och var inte nöjd när jag stoppade efter 1/3 burk.

Cornelia drog iväg med kameran och efter att ha tittat igenom de tagna fotografierna har jag hittat följande:

- Porträtt på pappa (eller hans skrev snarare...)
- Massor med foton på Cornelias fötter
- Pussel är bra att fota...
- Mamma fotograferad ur grodperspektiv (INTE smickrande)
- Ett självporträtt:

Agnes premiärade (tror att jag precis kommit på ett nytt ord, eller?) sitt skratt i förrgår. Så härligt att höra, men helt omöjligt att få på film. Vi har inte lyckats få fram det igen, men visst fortsätter man försöka.

Cornelia vill väldigt gärna ha med lillasyster på allt hon gör och ibland är det ett bra sätt att lösa knapiga situationer:

Att handla på Ica Maxi kan vara bra, men inte när man har en trött 3-åring och de roliga bilkundvagnarna står vid ingången. Då menar jag vagnarna som ser ut som bilar. En jättebra idé att ha sådana vagnar, men inte när man måste kvittera ut en polett för att få låna en vagn och kundtjänst har stängt så man kan inte kvittera ut den jäkla poletten. Snacka om världens undergång!

Som tur är kom jag och Cornelia på att de små barnkundvagnarna var alldeles lagom att sätta Agnes i... Det hela slutade med en mycket kort shoppingtur där Cornelia knatade runt med Agnes sittande i sin lilla kundvagn. De var glada båda två, och mamma såklart också eftersom båda mina tjejer var nöjda.

Först kom huvudfotingen till vänster, sen en dag senare en annan typ av huvudfoting. Mer som en Tummen-figur, vilket Cornelia var väldigt nöjd med. Mamma är stolt =)

Agnes tog sig runt från rygg till mage nu ikväll. Lite hjälp av lutning i soffan hade hon, men bara till sidläge. Sen fick hon i stället kämpa rejält för att ta sig vidare till mage i uppförsbacke. Det såg för rart ut när hon sedan lyfte på huvudet och upptäckte att hon såg TV:n. Överraskning och glädje var det som avspeglades i det lilla ansiktet.

För övrigt börjar en liten tand visa sig i nederkäken. Jag såg den för ett par dagar sedan och Cornelia och granngrabbarna såg den idag. Den känns en liten liten aning och är nog förklaringen till att Agnes börjat bita i saker och dregla en massa den senaste veckan.

Och! OCH! Efter att ha vägrat flaskan i några veckor drog Agnes idag i sig ca 140 ml ersättning. Hon har varit missnöjd i två dagar med utbutet som erbjudits från mamma, men blev nöjd med flaskan. Tack och lov!

Cornelia gillar att Agnes gärna sitter i soffan. Det går så bra att pussas då! Agnes låter storasyrran göra nästan vad som helst. Hon följer Cornelia med stora ögon.

Senaste dagarna har Agnes börjat röra vid saker, mest Nalle Puh och hans vänner i babysittern. Ikväll höll hon en lång monolog för Puh samtidigt som hon boxade på honom om och om igen. Hon pratar fortfarande massor och ibland på en väldigt hög volym.

Igår kväll testade vi för första gången (!) att natta henne i hennes egen säng. Hon somnade så bra så, som hon alltid gör, och sov mellan 22 och 3.30. Likadant idag. Tidigare har hon vanligtvis somnat mellan mig och A på soffan. Hon blir ledsen ibland när hon är väldigt trött och då får man lägga henne på rygg och hålla henne i händerna så somnar hon.

Helt sjukt att det kan vara så stor skillnad på barn: storasyster var väldigt svår runt 4 månader, lillasyster bara slocknar. Bäst jag lägger till "peppar, peppar", annars lär jag ångra att jag skrev detta.

- "Mamma, jag har ritat en gubbe!"
- "Ja, vad bra!"
- "Titta mamma! Jag HAR ritat en gubbe!"
- "Ok, jag kommer och tittar. Jag ska bara..."

Naturligtvis hade min lilla Cornelia ritat sin första huvudfoting när jag tittade åt ett helt annat håll och inte såg vad hon gjorde.

Vi har inte ritat så mycket tidigare, men Cornelia tar pennorna ibland och kladdar hej vilt på sina papper. Förra veckan ritade hon en sol med strålar. Alla strålarna pekade uppåt, men det var helt klart en sol ändå. Cirklar har hon ritat ett tag. Och nu alltså en huvudfoting. Med fötter.

Klippa är också kul, allt går att klippa i väldigt små bitar. Väldigt många små bitar. Jag borde har skrivit med versaler: VÄLDIGT MÅNGA VÄLDIGT SMÅ bitar.

Bara för att jag och Agnes är hemma själva några dagar betyder det inte att det är ensamt. Jag har lyckats lura hit två tjejkompisar hittills, mycket trevligt. Ikväll blev det dessutom ett kvällsdopp, härligt!

Dessutom har jag klippt den enorma gräsmattan idag (läs:ungefär 6000kvm) och så var jag först tvungen att flytta undan en vattenskoter, koppla på batteriladdare på gräsklipparen, koppla på batterikablarna på batteriet och sen klippa i ett par timmar. Sen fick jag koppla vattenskotern bakom gräsklipparen, för jag orkade inte putta den in i båthuset igen... Jäklar vad jag tog i, men det räckte inte ändå.

Men nu är det sovdags! Hoppas Agnes tänker sova ännu en hel natt.

Jag är ju utvecklare. Ska jag göra en egen app, eller? Blogg.se verkar inte se behovet och jag är helt säker på att MASSOR av användare vill göra inlägg från en bra Iphone-applikation. Det ska vara ungefär som att publicera på Facebook. Text och bild räcker till 99%. I februari sa man att appen var på g, sen ingen info alls. Dåligt!

Första familjenatten i båten avklarad och det gick fantastiskt bra! Båda tjejerna sov hela natten, Agnes vaknade vid 6 för lite mat och Cornelia kom tassande över till fören vid kvart över sju. Härligt! Sen är ju en middag på Sjökrogen i Katrinelund aldrig fel, även om jag alltid blir magsjuk när vi är där. Både förra året och igår... Dock bara jag, ingen annan i sällskapet.

Agnes sover ofta hela natten sedan en vecka tillbaka. Somnar vid 22 och vaknar vid 5-6 någonting. Ibland vill hon ha mat runt 3.30 och då sover hon till 7 ungefär. Ofta har vi alla sovmorgon till 8.30. Lyx!

Cornelia sover också hela natten igen. Inte varje natt, men det händer. Sedan Agnes kom har A sovit hos henne nästan varje natt, men nu har det alltså ändrats. Det ändras väl igen snart...