Jag och Cornelia fick riktigt bråttom imorse när vi skulle till dagis. Det blev lite tidigare lämning än vanligt, men jag hann lämna min dotter utan alltför mycket stress och jag hann hämta tågbiljetterna och andas ut innan jag hoppade på tåget. Jag hade hela två minuterns marginal!

Sen var det en heldag i Sthlm, med först ett mycket bra möte och därefter en snabb, men väldigt trevlig, shopping. Träffade på kompis S när jag sprang in på Granit och det var en bonus!

Hittade dessutom en avdelning på Åhlens där det var riktigt lyxiga provrum. Det fanns interntelefon så man kunde ringa ut till disken och be dem hämta andra storlekar och det var fin matta på golvet och faktiskt hyfsat snäll belysning. Blev ingen bikini ändå, men det berodde nog mer på att jag hade exakt 16 minuter kvar till tåget skulle gå när jag hoppade in i provhytten. Tur att jag kan göra ett nytt försök i nästa vecka då jag ska till storstan ett par dagar på kurs. Hm, eller veckan därpå när jag också ska dit. Hm. Ska nog kunna bli en bikini rikare och ganska mycket pengar fattigare.

Fick hem Cornelias första dagisteckning idag. Hon gillar grönt verkar det som. Och kladd (fast DET visste jag redan).

Nu är det jobbigt med sömnen och jag kan inte sätta fingret på vad som egentligen är fel.

Cornelia är förkyld, det är en tillräcklig orsak. Men det förklarar inte varför hon plötsligt sover färre timmar. Hon vaknar och vrålar och försöker man ta upp henne och kramas för att lugna så har man en illvrålande unge som böjer sig som en banan. Ligga bredvid i sängen fungerar, så det gör vi. Sen kan hon vakna en timme tidigare än vanligt på morgonen, trots att hon varit vaken och gnällt ett par timmar under natten.

Igår försov vi oss när jag skulle försöka få henne att somna om så att jag kunde hinna göra i ordning mig innan jobbet. Somnade gjorde hon och jag också. Vi var båda klara för jobb respektiva dagis på 25 minuter...

Men när ska JAG få sova?  När hon blir tonåring?

Rutschbana eller rutschkana? Jaja, oavsett: Vi tog en sväng till det lokala badhuset idag, på min lediga måndag. Vi fastnade länge i den varma simträningsbassängen där Cornelia hoppade och hoppade och hoppade från kanten. Varför sluta när man har kul?

Sen fastnade vi länge vid vattenrutschbanan. Den är hög och går snabbt och det plaskar när man kommer ner! Jättekul. Även efter 10 åk...

Jag var tvungen att konsultera Svenska Akademien nu för att undersöka om det egentligen heter rutschkana eller rutschbana. Båda finns med, så jag kan med gott samvete fortsätta fundera varje gång jag ska säga det ordet.

I lördags blev det en cykeltur där vi hamnade stannade för fika efter ungefär 15 minuter.

Cornelia gillar kakor, det är svårt att undgå. Hon ska ha ALLA kakorna i handen. Samtidigt. Tur att jag inte packade så många...

Kameran är väldigt spännande att försöka pilla på

 

Kottarna såg goda ut, men det var de inte!

Ullared var en intressant upplevelse!

För det första var det en hemsk upplevelse att åka bussen dit och hem, men sånt kan jag leva med. Det var vansinnigt obekvämt och jag hade värk i hela kroppen. Dessutom var folk helt knäppa i skallen och satt och pratade mitt i natten. Herregud, på natten SOVER man! Men även det går att lösa: Öronproppar hade jag inte glömt. Detta är faktiskt bagateller.

Att kliva av bussen var en annan intressant historia: "Om 2 minuter är vi framme i Ullared!", vrålade busschaffisen i högtalarna och det vaknade jag av. Jaha, fram med vår frukost, äta lite snabbt. Men oh no, inte tillräckligt snabbt. "Om 2 minuter ska alla vara av bussen!" Men herregud, klockan var inte ens 7, så varuhuset hade inte öppet ännu. Jaja, vi knatade av bussen, hämtade en vagn och traskade mot ingången.

Och vad i hela friden? Det var VÄRLDENS längsta kö. Redan! 5 minuter kvar till öppning och det flera hundra meter kö. Den ringlade sig runt parker och hus, men den rörde sig i alla fall hela tiden och det tog faktiskt inte mer än 10 minuter att ta sig in genom dörrarna på GeKås.

Det var visst filmteam där från 5:an också, upptäckte vi i kön på vägen in. 10 meter framför oss i kön följde filmteamet ett par som var på väg in. Jag och V kastade på oss luvorna. Att vara med på TV var vi inte det minsta sugna på.

Sen gick vi loss på shoppingen. Det var kul i ett par timmar, sen höll jag på att bli knäpp på att det inte gick att komma fram med vagnen. Det var trafikstockning! Ingen högerregel här inte! Fräckast vinner! Jaja, det är bara att titta på och himla med ögonen, vi hade ju 9 timmar på oss. Herregud, jag skojar inte. Vi hade 9 timmar på oss att shoppa.

Det blev rätt dyrt, men jag kom hem med bra saker. Cornelias julklappar är klara och om jag inte vill vara supergenerös så räcker sakerna till födelsedagspresent till henne och julklappar till ganska många fler barn. Dessutom har jag städgrejer så det räcker hela året (det är ju något som verkligen inte är kul att köpa) och barnkläder har Cornelia fått en hel del i nästa storlek. Vi har så sakteliga gått över på 86 och det känns på sätt och vis verkligen som ÄNTLIGEN. Hon har haft stl 80 i ett halvår ungefär. Mamma vill ju shoppa nytt och då är det ibland bra att hon verkligen behöver nytt, då känns det lite mer motiverat...

Jaja, hem kom vi också och jag fick med mig alla mina påsar. Eller säckar, ska jag nog säga. A såg faktiskt lite blek ut när jag bar in ett par säckar i hallen och sa : "Jag ska bara hämta resten, det är ungefär lika mycket kvar". ;)

Idag har Cornelia spelat fotboll på dagis. Coolt att lilla tjejen spelar med de större barnen. Till saken hör att hon började spela fotboll ungefär en månad efter att hon tog sitt första steg. Blivande karriär kanske?

Inga bollar haft haft sönder några krukor hemma ännu i alla fall. Eller, förlåt, på Corneliaspråk blir det såklart: Inga kukar har gått sönder ;)

På fredag natt går bussen. Det är dags för min premiärtur till det STORA BILLIGA Ullared!

Ge mig tips, vad behöver man tänka på när man ska shoppa på det där stället där alla drar hem miljontals påsar och inget kvitto är kortare än 1 meter...

Jag ska i alla fall ha med mig kudde till bussresan. Och bekväma skor.

Igår när jag kom hem efter jobbet möttes jag av den gladaste lilla tjej man kan tänka sig. Hon stod och hoppade jämfota (nåja, så gott hon nu kan hoppa) innanför dörren när jag tittade in och sedan fick jag en smaskig puss och en stor kram. Mysigt! Sedan fortsatte hon helnöjd att knata runt i huset och babbla för fullt.

Brukar inte barn vara trötta efter dagis?

Nu har vi varit sjuka så det räcker! Cornelia bör få gå till dagis imorgon efter att ha haft 3-dagarsfebern.

Stackars liten hade feber några dagar och det avslutades med prickar på hela kroppen. Efter en rejäl genomgång av Googles respons på "prickar feber barn", "utslag barn", m.m. så har vi kommit fram till att det måste vara 3-dagarsfeber.

Min lilla prickig-korv sover som en stock just nu, men vaknar nog snart. Mammas lediga måndag med älsklingen är snart över.

Nu ska jag ta en sväng till stan och träffa min vän K. Lite shopping och mycket sushi blir det idag!

Sen kommer jag att komma hem till en (förhoppningsvis) sovande dotter och har jag tur så sover hon bättre inatt än natten som var. Suck, säger jag bara!

Jag fick byta av A vid 3-tiden för att vi båda skulle få sova några timmar. Cornelia bökade bara runt och vaknade hela tiden, så jag och A sov halva natten var.

Att sedan lyckas få oss iväg på morgonen blev en procedur även det: Först smyga upp ur Cornelias säng utan att hon vaknade. Inte lätt just den här natten/morgonen! Sen snabbt som attan göra mig i ordning innan hon skulle vakna. En snabbsminkning senare hörde jag hur damen vaknade. Upp till henne, krypa ner och gosa lite tills hon somnade om. Smyga upp igen för att försöka äta lite snabb frukost, packa i ordning och göra hennes välling innan hon vaknade nästa gång... Allt som allt: 25 minuter.

När jag väl väcker henne ska det INTE stressas, det vägrar jag. Det är med andra ord bäst att ha stressat klart innan det är dags för väckning.

Time for SUSHI!

Ja, jag vet att det är politiskt inkorrekt att säga dagis. Men det låter som ett kul ställe att åka till, till skillnad mot förskola som låter som ett trist och stelt ställe med en massa regler och jag gillar bara inte ordet. Jaja, oavsett ord. Cornelia älskar det där stället där hon är hela dagarna tre dagar i veckan.

På varje barns krok ska det sitta ett hemtaget foto av barnet och det har vi valt ut idag:

 

Förutom detta foto kom det hem 480 bilder till... Nu har vi i alla fall (en del av) våra foton även på papperskopia...

A skickade in mig till stan igår för att shoppa (!!) och förhoppningsvis komma hem på bra humör. Jag hade en sån där dag när det känns som att minsta motgång bara är för mycket. Dessutom skulle jag ha träffat en kompis och fikat och pratat (och shoppat säkerligen), men vi fick ställa in det. Så, jag drog iväg själv på lite shopping och kom hem på BÄSTA humöret =)

Ganska mycket fattigare, men väldigt mycket gladare.

Jag och Cornelia stod och titta ut genom fönstret och jag lärde henne några nya ord. Ordet kruka är dock svårt att säga, då "r" är svårt att uttala. Alltså springer min dotter nu runt och pekar på fönstren och säger:

"KUKA!"