Ikväll är sista kvällen på denna etapp i livet: imorgon börjar jag jobba och är inte längre föräldraledig på heltid. Visserligen är jag fortfarande 50% föräldraledig, men det känns verkligen som att något tar slut ikväll. Något som varit helt fantastisk underbart och härligt och helt vansinnigt påfrestande ibland. De underbara små barnen får vara hemma med pappa imorgon. Jag tror de kommer njuta =)

Själv ska jag ha skoj på jobbet och vara kammad och sminkad och påklädd. Alltså inte den typiska mamman: Oduschad, nedspydd och med ett par snabba drag av maskaraborsten. Hehe, jag ska åka helt ensam i bilen hela vägen till jobbet, lyssna på radio på hög volym och svära lite över andra trafikanter. Hm, eller inte kanske inte svära förresten.

Sen ska jag försöka göra något vettigt trots nästan 8 månaders frånvaro och så ska jag hem och gosa med tjejerna!

Efter en mysig eftermiddag och kväll med familjen G är det skönt att sitta i soffan nu. Dagen har gått väldigt bra, de tre äldre tjejerna röjde järnet och hoppade som vildar i badtunnan. De två mindre töserna sov, åt och var nöjda. Vi vuxna åt gott och kunde i ganska stor mån luta och tillbaka och låta barnen sköta sig själva. Man är nöjd när det funkar!

Nu håller vi tummen för att våra töser tänker sova gott även i natt: Natten till idag gick nämligen väldigt bra till en början och första uppvaket var inte förrän vid 4-tiden. Skönt!

Idag har Cornelia fått vaccin mot Hep A inför Thailandsresan. Vi diskuterade även Agnes vaccinationer med folk som har lite koll på sånt: Läkargruppen alltså, inte BVC. Agnes får kanske vaccin även hon, men då krävs läkarordination och därför bokade vi in ett läkarbesök ett par veckor innan vi åker. Då får vi se vad en kunnig läkare har att säga om detta.

För mycket vaccinationer vill jag inte ge, men att dra iväg en 11-månaders bebis utan fullgott skydd känns inte bra. Vi kollade upp allt detta innan vi bokade resan, så det ska inte vara någon fara och ett par veckor innan resan vet vi om Agnes kommer att äta vår mat där nere eller mest burkmat. Hepatit A är ju överförbar via mat, därav skönt att få denna vaccination, men egentligen är åldergränsen för vaccination 12 månader.

Det gick väldigt snabbt att tömma vardagsrumsgolvet på saker för att kunna dra igång ännu ett bygge av tågbana. Cornelia gick helt enkelt tvärs över golvet och sparkade in alla saker mot väggarna.

Violà: Tomt golv!

Agnes premiärar sitt rum (igen) just nu. Jag möblerade om litegrann och hon somnade gott. Vi får se hur det går i natt. Jag lämnade kvar 90-madrassen på golvet så man kan lägga sig om det behövs. Numera dricker Agnes vällingen helt själv, liggandes på rygg i sin säng. Skönt för oss föräldrar.

Ikväll har vi satt upp ett skydd på spisen. Det blev plötsligt väldigt bråttom när Cornelia idag ville hjälpa mamma koka mellanmålsägg. Hon gick och hämtade ett ägg i kylskåpet, ställde sig på tå vid spisen, tog tag i kastrullen (!) och tippade i ägget. Som tur var hade jag precis satt på vattnet, så vare sig kastrull eller vatten var varmt. Kastrullen tippade inte, men det hade precis lika gärna kunnat hända och några minuter senare hade hon då fått skållhett vatten över hela sig, inklusive ansiktet. Spisskyddet åkte upp nu ikväll!

Agnes vaknade 5 och somnade inte om efter vällingen. Det var A som hade henne i natt, så han fick en väldigt tidig morgon. Cornelia vaknade kvart i sex, ville dricka vatten. Vi försökte somna om, men vid tjugo över sex gick vi in och la oss i "familjesängen" och A drog iväg till jobbet. Agnes somnade om mellan mig och Cornelia, men storasyster ville gå upp då... Så kan det vara.

Medan jag kokade ägg till Cornelias frukost och stekte omelett till mig så passade jag på att ställa mig på vågen också. Helt enkelt för att det kändes som att det hänt saker i kroppen. Minus 2 kg redan! Cm var det mest rumpan som det hänt något med och det gör ju inget!

LCHF funkar bra ihop med familjen. Jag gör en liten variant till mig som Cornelia inte ens märker, t.ex. igår när jag hällde i lite fetare ost till mig i pastasåsen och hoppade över pastan. Jag vill inte att en 3-åring ska börja fundera på vad man får och inte får äta.

En helt idiotisk idé egentligen: Inga kolhydrater, massor med fett. Vem f-n kom på något så dumt? Eller smart. Själv har jag levt många år efter devisen att antalet kalorier in och antalet förbrända kalorier är det viktiga.

LCHF säger inte alls på det viset. Ät så mycket du vill, bara inte kolhydrater! Hela min varelse säger att det är fel, men vi får se. Kanske hamnar jag på + på vågen, men det skiter jag ärligt talat i. Det är centimeter jag vill åt.

Idag är jag inne på dag 2. Det går förvånansvärt lätt. Än så länge.

Cornelia är en riktig simmare. Det är ju inget nytt, i och för sig, men numera är det faktiskt simning hon praktiserar. Inte plaskning.

Hon hoppar i från kanten - helst från sockerbit om det finns - sen simmar hon tvärs över en av simbanorna, simmar under avdelaren i mitten och så vidare tvärs över nästa simbana och upp på stegen. Hon har simpuffar på och gör sitt bästa för att crawla som pappa visat. Duktigt tycker jag!

Vi får se hur det går på vår sedvanliga babysimkväll ikväll. Agnes doppar huvudet och ser glad ut, Cornelia simmar.

Jag ammade Agnes sista gången i onsdags och därmed är det kapitlet slut. Kändes konstigt att tänka att jag aldrig mer kommer att sitta och gosa och amma liten bebis. Sorgligt. Agnes verkade dock mest förbannad vid detta sista tillfälle som jag verkligen ville njuta av: det fanns ju nästan ingen mat. Det var helt enkelt verkligen dags att sluta med amningen.

Numera är det massor med puréer som gäller, vilket Cornelia tycker är kul. Agnes gillar också när storasyster matar, men ibland hamnar ganska mycket av maten utanför.

 

Eftersom jag inte längre ammar kan jag ta tag i formen på allvar. Min form alltså. Den lite runda varianten som jag gillar rätt ok. Dock trivs jag betydligt bättre med den gamla vanliga formen som en av mina jobbarkompisar beskrev med gester som tydligt visade "rak och helt utan kvinnliga former".

 

Jaja, I like it. Bara jag hittar tid och möjlighet för träning. Det är så jäkla mörkt här på landet, så för att jag ska kunna träna utomhus kvällstid behövs minst en pannlampa för att jag ens ska se vart vägen är. Löpning på små skogsvägar med pannlampa känns inte alls lockande. Inte alls.

Äntligen! Vi har provat bäddmadrasser för glatta livet hela eftermiddagen och till sist bestämde vi oss för en modell av varianten lyxigare. Ingen behöver ligga i skarven mellan sängarna framöver.

Lite förvånad blev jag över att Jysk hade så dåliga bäddmadrasser, Ikea så få och att Sova-butiken hade så värdelösa (läs:stroppiga och otrevliga) säljare. Vi provade även igenom sortimentet hos Kungsängen, Sängjätten och EM.

Det blev Sova som tog hem priset - trots den otrevlige säljaren som jag närapå lappade till. En lyxig bäddmadrass från Stjärnbädden intar vårt sovrum om ca 2 veckor.

För tillfället finns lite skaparlust här hemma, så jag gjorde en ny handdukshängare till badrummet häromdagen.

 

Cornelia har efterfrågat detta ett tag eftersom hon ansåg att gästhandduken var hennes och de andra två var mammas och pappas. Agnes hade ju ingen egen! Katastrof!

 

Nu har brudarna varsin krok. Och även gästerna har en krok...

 

Golvlist, färg, stämplade bokstäver och lite krokar från CE. Blev kalas det!

För tillfället pågår uppfräschning av det senaste barnvagnsinköpet. Får se hur resultatet blir när färgen torkat!

Varför göra som alla andra och få framtänderna först? Tja, man kan ju lika gärna börja med kindtänderna.

Jag upptäckte i förrgår att en av Agnes kindtänder stuckit upp litegrann. Den är inte helt uppe, men det vita är hårt och således är den på gång. Jag har trott att det var tänderna i nederkäken som genererade allt dregel, men det var inte de som var skyldiga.

Dags att inhandla en tandborste.

Jag måste bara bestämma när och hur, för mycket mjölk finns det inte kvar.

Agnes ammar max en gång per dygn och det är ofta på morgonkvisten när jag vill att hon ska sova några minuter till. Jag tvivlar på att hon får i sig någon mjölk, så det är bara att inse att någon av de närmaste dagarna ammar jag för sista gången. Någonsin.

Vart tar tiden vägen? Skriva ett inlägg tar max 5 minuter och ändå blir det inte av.

Agnes somnar numera vid 19-snåret efter 150 - 200ml välling. Ibland sover hon till halv fem (lyx!!), ibland vaknar hon några gånger. Välling försöker vi skjuta på så mycket som möjligt, men ibland vill man bara få henne att somna om och välling hjälper till där... Sömnen är med andra ord helt ok, ibland ett himmelrike rent av.

Agnes är en glad skrutt nästan jämnt, alla människor är roliga och att gå på stan med mamma funkar hur bra som helst. Hon "pratar" gärna med alla vi möter och är sällan ledsen.

Cornelia har en period när hon ständigt ska säga åt mig och A att vi har fel och att hon har rätt. Det är jobbigt eftersom man ständigt blir utsatt för "Men mamma! Så FÅR man inte GÖRA!" eller "Mamma, du är dum mot mig! Då blir jag ledsen." Det spelar inte någon roll vad jag för (eller inte gör) det blir fel oavsett. Sen är hon världens goaste ibland också och man får stora kramar och blöta pussar. Hoppas denna fas snart är över ändå, för jag är trött på att erkänna att jag har fel fastän jag inte gjort något...

Igår kväll tog jag och A en sväng på stan för att fira vår andra bröllopsdag. Middag och bio. Lyx! Sådant som man inte gör så ofta och definitivt inte sedan Cornelia och därefter Agnes kom. Kändes ovant, men väldigt väldigt trevligt. Jägarna 2 var kanon, rekommenderas!

Mina svärföräldrar var barnvakt och det gick rätt så bra. Med Cornelia var det inga som helst problem, hon älskar sin farmor och farfar och skulle gärna ha dem här varje dag om det gick.

Agnes däremot blev det lite knepigare med. Hon blev antagligen för trött innan hon kom i säng och gallskrek så båda hon och farfar var helt genomsvettiga. Stor skillnad mot en vanlig kväll när hon somnar i sin egen säng medan någon av oss ligger bredvid.

Till sist somnade hon i vagnen som farfar kört in i vardagsrummet och då var hon avklädd pyamasen för att hon var så varm. Farfar fick ta en dusch, ivrigt påhejad av Cornelia som talade om för farfar att han måste tvåla in sig.

När vi kom hem vid halv ett sov farfar och Cornelia på soffan, farmor i Cornelias säng och Agnes i sin egen. Vid 5-tiden vaknade Agnes för andra gången och då kom farmor in och hämtade henne och A sov till halv åtta och jag själv en timme till. Snacka om lyx!